Bortglömd unik sevärdhet

Genom Stockholm sträcker sig den 60 kilometer långa Stockholmsåsen. Inte långt ifrån EG, på högsta krönet av den del som kallas Brunkebergsåsen, står Stockholms gamla observatorium. Under lång tid har Sveriges mest framstående astronomer bedrivit sin verksamhet där och sedan det stod klart 1753 har det haft stor betydelse för svensk vetenskapshistoria. Lokalerna har även inhyst ett museum och snart är det dags för det att åter öppna i lokalerna, sedan Stockholms stad tagit över ägarskapet.

 

Under 1700-talet växte sig intresset för naturvetenskap allt starkare i Sverige och 1739 bildades Kungliga Vetenskapsakademien. Det dröjde inte många år förrän de påbörjade inrättandet av ett astronomiskt observatorium på mark som staden skänkt dem. Högst upp på Observatoriekullen, den allra högsta punkten på Stockholmsåsen, stod observatoriet klart 1753. Under denna tid låg observatoriet i Stockholms utkanter omgivet av åkrar och ängar, vilket tillsammans med dess höga höjd skapade det perfekta läget för ett observatorium. Observatoriet ritades av Carl Hårleman, känd även för färdigställandet av Stockholms slott, och fick en banbrytande arkitektur som senare inspirerade många andra observatorier runtom i Europa.

 

Sedan observatoriet invigdes har mängder av vetenskapligt arbete uträttats i det. Redan under 1760-talet deltog observatoriet i internationella samarbeten när Venus passerade mellan jorden och solen. Med hjälp av observationer från olika delar av jordklotet kunde man då bland annat bestämma ett ungefärligt avstånd mellan jorden och solen. Observatoriet utsågs 1757 till Stockholms nollmeridian. Det hade betydelse vid kartritning såväl som vid bestämmandet av tid. Från observatoriet bestämde man nämligen, utifrån solen, den lokala tiden för hela Stockholm. Ett tag var det denna tid som gällde även för hela Sverige. I observatoriet har man också bland annat gjort dagliga väderobservationer och arbetat med de stora kartläggningarna över Sverige som pågick under 1800-talet.

 

Observatoriet är den äldsta byggnaden i det kvarter av Stockholm som ibland kallas kunskapens kvarter. Sedan observatoriet uppfördes har dess vetenskapliga betydelse lockat ett flertal lärosäten. Föregångaren till KTH etablerade sig i närområdet, liksom Stockholms högskola. Det här ledde till ett universitetsområde mitt i Stockholms innerstad. Det attraherade bland annat Handelshögskolan och Stadsbiblioteket, vilka idag förmodligen är vad kunskapens kvarter är mest känt för. Än idag använder Stockholms universitet, som Stockholm högskola gav upphov till, sig av lokaler vid Observatoriekullens fot.

 

Allteftersom Stockholm växte blev Observatoriekullen en allt sämre lämpad plats för Stockholms observatorium. Stadens ljus och orena luft försämrade observationernas kvalitet, vilket tillsammans med den föråldrade utrustningen gjorde att ett nytt observatorium började byggas på Karlsbaderberget i Saltsjöbaden. När det invigdes år 1931 flyttade Stockholms observatorium dit. Där förblev det fram till 2001, då det flyttades vidare till AlbaNova strax norr om Roslagstull. AlbaNova är Stockholms observatorium än idag.

 

Observatoriets lokaler fortsatte användas även efter astronomernas flytt till Saltsjöbaden. Stockholms högskolas geografiska institut har liksom Stockholms Amatörastronomer bedrivit delar av sin verksamhet i lokalerna. 1991 öppnade dessutom Observatoriemuséet, där besökare kunde ta del av observatoriets historia. En av de populäraste utställningarna var väderlekskammaren. Där fanns en temperaturslinga med medeltemperaturen under den varmaste och kallaste månaden varje år sedan 1756. Detta var en av världens äldsta temperaturserier.

 

Kungliga Vetenskapsakademien lade ned museiverksamheten år 2014, för att ekonomin inte gick ihop. De tog då upp jakten efter en ny huvudman för muséet. För ungefär ett år sedan gav det resultat och observatoriet såldes till det kommunala bolaget Skolfastigheter i Stockholm. Observatoriet renoveras nu för att inom en snar framtid öppnas. Vetenskapens hus kommer ansvara för muséet. Det är ett samarbete mellan Stockholms Universitet, KTH och Stockholms Stad.

 

Stockholms gamla observatorium är tveklöst en unik plats. Trots detta är det långt ifrån alla som besökt den. Jag föreslår att du någon dag tar dig tid att besöka Observatoriekullen för att beundra det välbevarade observatoriet och dess omgivningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en webbplats eller blogg på WordPress.com

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: